{"id":28,"date":"2017-10-04T12:20:57","date_gmt":"2017-10-04T12:20:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/?page_id=28"},"modified":"2019-11-25T11:20:45","modified_gmt":"2019-11-25T11:20:45","slug":"hogt-iq-till-bra-saker","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/hogt-iq-till-bra-saker\/","title":{"rendered":"H\u00f6gt IQ &#8211; till bra saker!"},"content":{"rendered":"<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">N\u00e4r man pratar om h\u00f6gt IQ t\u00e4nker man ofta p\u00e5 lite speciella personer som ofta saknar social f\u00f6rm\u00e5ga och som sitter och mumlar f\u00f6r sig sj\u00e4lva samtidigt som de memorerat telefonkatalogen. Men ett h\u00f6gt IQ och f\u00f6rm\u00e5gan att se bortom gr\u00e4nserna och t\u00e4nka i nya banor kan vara helt avg\u00f6rande och skapa helt fantastiska saker som f\u00f6r\u00e4ndrar livet f\u00f6r m\u00e4nniskor jorden \u00f6ver. N\u00e5gra av v\u00e4rldshistoriens allra st\u00f6rsta och mest framg\u00e5ngsrika uppt\u00e4ckare k\u00e4nnetecknas av just h\u00f6gt IQ, och har alla bidragit till att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden p\u00e5 olika s\u00e4tt. <\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Newton och fysikens lagar<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img style=\"float: right;\" src=\"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/hogt_iq_till_bra_saker.png\" alt=\"H\u00f6gt IQ - till bra saker!\" width=\"300\" \/>Isaac Newton \u00e4r en av v\u00e4rldhistoriens fr\u00e4msta vetenskapsm\u00e4n och hans uppt\u00e4ckter publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen redan 1687 i Pilosopiae Naturalis Principia Mathematica. Newtons r\u00f6relselagar hade redan forumlerats av Galileo Galilei och hans kollega Ren\u00e9 Descartes, men Newton f\u00f6rfinade dessa och gav dem deras slutliga forumlering &#8211; vilken r\u00e5der \u00e4n idag. Newtons lagar lade grunden till den klassiska fysiken som kom att r\u00e5da i v\u00e4stv\u00e4rlden fram till det tidiga 1900-talet. Lagarna beskriver ett f\u00f6rem\u00e5ls acceleration, deformation och l\u00e4gesf\u00f6r\u00e4ndring och Newton beskrev \u00e4ven hur ljuset f\u00e4rdas och beter sig. Newtons uppt\u00e4ckter av gravitationen och r\u00f6relse ger forskare m\u00f6jlighet att f\u00f6rklara bland annat hur solsystemet fungerar. <\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Bohr och Einstein<\/span><\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/albert-einstein-219675_1280.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"856\" \/><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Eftertr\u00e4dare till Newton \u00e4r b\u00e5de Bohr och Einsten, som b\u00e5da p\u00e5 sina egna s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndrat fysiken och hur vi ser p\u00e5 v\u00e4rlden och v\u00e5r plats i den. Albert Einstens moderna verklighetsvision och relativitetsteori r\u00e4knas \u00e4n idag som den b\u00e4sta teorin vi har f\u00f6r att f\u00f6rklara universum. Ekvationen E=Mc2 \u00e4r troligen v\u00e4rldens mest k\u00e4nda ekvation och demonstrerar att rymd och tid inte \u00e4r absoluta utan beroende av varandra och st\u00e4ndigt i f\u00f6r\u00e4ndring. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Nils Bohr var en dansk vetenskapsman och en av 1900-talets fr\u00e4msta atomfysiker. Hans atommodell som bortser fr\u00e5n den klassiska fysikens begrepp \u00e4r fortfarande grundl\u00e4ggande f\u00f6r modern kvantfysik, och Bohr fick Nobelpris i fysik f\u00f6r sina uppt\u00e4ckter 1922. \u00c4ven Einsten fick ett Nobelpris, \u00e5ret innan Bohr: 1921. Bohr och Einstein \u00e4r b\u00e5da arvtagare till Newton, och deras arvtagare i sin tur unders\u00f6ker just nu existensens st\u00f6rsta och minsta fenomen med rymdteleskop och partikelacceleratorer. Den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan (s\u00e4rskilt hos de beg\u00e5vningar som &#8221;kn\u00e4cker koderna&#8221; och g\u00f6r de v\u00e4stentliga uppt\u00e4ckterna, som till exempel Newton och Einstein) \u00e4r trots allt ganska fantastisk.<\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">N\u00e5gra exceptionella beg\u00e5vningar<\/span><\/h2>\n<p class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0in;\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Ytterligare en av v\u00e4rldshistoriens st\u00f6rsta uppt\u00e4ckare och vetenskapsm\u00e4n \u00e4r fransmannen Louis Pasteur, som demonstrerade att mj\u00f6lk kan undvika att bli sur genom uppv\u00e4rmning, en process som idag kallas pat\u00f6risering. \u00c4ven Charles Darwin och hans evolutionsteori har f\u00f6r\u00e4ndrat vetenskapen i grunden, och bevisade d\u00e4rmed planetens och arternas utveckling. Tanken p\u00e5 m\u00e4nniskan som en direkt skapelse av Gud blev f\u00f6r alltid skakad i grunden i och med Darwins teorier<\/span><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r man pratar om h\u00f6gt IQ t\u00e4nker man ofta p\u00e5 lite speciella personer som ofta saknar social f\u00f6rm\u00e5ga och som sitter och mumlar f\u00f6r sig sj\u00e4lva samtidigt som de memorerat telefonkatalogen. Men ett h\u00f6gt IQ och f\u00f6rm\u00e5gan att se bortom gr\u00e4nserna och t\u00e4nka i nya banor kan vara helt avg\u00f6rande och skapa helt fantastiska saker som f\u00f6r\u00e4ndrar livet f\u00f6r m\u00e4nniskor jorden \u00f6ver. N\u00e5gra av v\u00e4rldshistoriens allra st\u00f6rsta och mest framg\u00e5ngsrika uppt\u00e4ckare k\u00e4nnetecknas av just h\u00f6gt IQ, och har alla bidragit till att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden p\u00e5 olika s\u00e4tt. Newton och fysikens lagar Isaac Newton \u00e4r en av v\u00e4rldhistoriens fr\u00e4msta vetenskapsm\u00e4n och hans uppt\u00e4ckter publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen redan 1687 i Pilosopiae Naturalis Principia Mathematica. Newtons r\u00f6relselagar hade redan forumlerats av Galileo Galilei[&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":792,"featured_media":27,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/792"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions\/83"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/27"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iqtestsidan.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}